AA mm

Nirvan Richter, 8 april 2012

Att följa sin inre vägvisare, sin intuition, sitt hjärta är inte alltid lustfyllt utan innebär till och från att utsätta sig för risker. Den bästa vägvisare jag någonsin har fått, var också den enklaste (förstås) – Det är bara två saker man behöver fokusera på för att få ett gott liv, nämligen att meditera och att vara villig att ta risker. Jag ska utveckla det en annan gång och idag återknyta till hur man kan hantera konsekvenser av risktagande.

Som konsekvens av en risk jag medvetet utsatte mig för, har detta 2012, så långt varit en ständig utmaning för mig att hantera osäkerhet och kaos utan att fastna i frustration och stress. Det som inte dödar, härdar… brukar man säga, men det är inte härdad jag strävar efter att bli utan vis – jag vill bara komma till djupare insikt i vad livet innerst inne kan innebära. Jag försöker att möta det som är, som det är, utan att försköna, döma eller förtränga. Anonyma Alkoholisters sinnesrobön är en god hjälp på vägen:

"Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra,
mod att förändra det jag kan,
och förstånd att inse skillnaden."

En av de upplysta meditationslärare som korsat min väg, Rahasya Fritjof Kraft, har dragit det ett väsentligt steg längre:

"Om du är i en situation som du inte står ut med, och du kan ändra på den, så gör det.
Om du inte kan ändra den, acceptera den och välkomna den.
Det finns alltid dessa två möjligheter.
Och det utelämnar den tredje möjligheten, vilket är att klaga."

Smaka på den, välkomna den! Inte för att bli härdad utan för att i stunden bli varse möjligheten att identifiera dig med det som finns bortom. Med ett vaket sinne, erbjuder existensen hela tiden det man i stunden behöver. Häromdagen fick jag ett nyhetsbrev från Turiya, en av de meditationslärare som varit allra viktigast i min egen inre resa, vars ord får avsluta denna lilla betraktelse.

"I know that I can only transform this world if I am willing to look inside and take full responsibility for how my life unfolds right now. And of course, to do that is not easy. One argument with my partner and immediately I’m projecting it all out onto her and find myself saying, well, it must be her fault. It’s so easy to put it out on the other and it takes real awareness, courage and willingness to be 100% responsible for how I create my world. Not just 50/50, that doesn’t work, it’s full responsibility."

---

Reflektioner från läsarna

Wojciech skriver: 11 april 2012 kl.20:16
Dina möbler förskönar våra liv och vi är dömda till att vilja leva mellan dem samma tid som vi förtränger tanken om att man knappt har råd. Vilket är att klaga. Önskar Norrgavel att komma ur den kaosen, som är till genom en borttagen mallanhand, något mera småländsk.

---

Pernilla skriver: 20 april 2012 kl.09:09
Jag brukar återvända till “dina tankar” någon gång då och då, och jag fastnar alltid. Sällan har ord berört mig så och tårarna bränner emellanåt. Jag kan inte bli annat än förundrad över hur du resonerar.